Tisdagsfilm: The Blind Side
I tisdags såg vi filmen "The Blind Side". Sandra Bullock fick en oscar för bästa kvinnliga huvudroll, så trots att det var en sport film (som vi annars brukar dissa) kände vi att den nog skulle vara sevärd. Filmen som är baserad på en verklig historia handlar om Michael Oher, en hemlös pojke traumatiserad pojke som tas hand om av en familj och blir en duktig amerikansk fotbollsspelare.
Från IMDB:
Based on the true story of Leigh Anne and Sean Tuohy who take in a homeless teenage African-American, Michael "Big Mike" Oher. Michael has no idea who is father is and his mother is a crack head. Michael has had little formal education and few skills to help him learn. Leigh Anne soon takes charge however, as is her nature, ensuring that the young man has every opportunity to succeed. When he expresses an interest in football, she goes all out to help him, including giving the coach a few ideas on how best to use Michael's skills. They not only provide him with a loving home, but hire a tutor to help him improve his grades to the point where he would qualify for an NCAA Division I athletic scholarship. Michael Oher was the first-round pick of the Baltimore Ravens in the 2009 NFL draft.
Based on the true story of Leigh Anne and Sean Tuohy who take in a homeless teenage African-American, Michael "Big Mike" Oher. Michael has no idea who is father is and his mother is a crack head. Michael has had little formal education and few skills to help him learn. Leigh Anne soon takes charge however, as is her nature, ensuring that the young man has every opportunity to succeed. When he expresses an interest in football, she goes all out to help him, including giving the coach a few ideas on how best to use Michael's skills. They not only provide him with a loving home, but hire a tutor to help him improve his grades to the point where he would qualify for an NCAA Division I athletic scholarship. Michael Oher was the first-round pick of the Baltimore Ravens in the 2009 NFL draft.
Eftersom filmen var baserad på en verklig historia var den inte så förutsägbar som en film kan vara (Som att allting går bra fram till en viss punkt sen måste det skita sig för att sen bli bra igen). Filmen bjöd på många skratt men också snyft stunder. Skådespelet var som förväntat på top och Sandra Bullock gjorde verkligen en riktigt bra prestation. Även om man "visste" hur det skulle sluta höll filmen mitt intresse hela vägen igenom. Filmen är definitivt sevärd och jag kan tänka mig att se den en gång till. Så missa inte att se The Blind Side!!!
Tisdagsfilm: The Imaginarium of Doctor Parnassus
Igår såg vi tisdagsfilm som det ska vara. Men filmen Simon hade valt var ingen höjdare direkt.
The Imaginarium of Doctor Parnassus är gjord (skriven och regiserad) av Terry Gilliam känd från Monty Python och har man sett någon av deras filmen känner man igen stilen lite. Det är också Heath Ledgers sista film, då han dog under inspelningen. Detta har man dock lyckats lösa finurligt genom att Heath får ett annat ansikte i den imagionära världen.
Från IMDB:
In London, the sideshow troupe of Doctor Parnassus promises to the audiences a journey to the "Imaginarium", an imaginary world commanded by the mind of Doctor Parnassus where dreams come true.
In the stories that Doctor Parnassus tells to his daughter Valentina, to the midget Percy, and his assistant Anton, he claims to have more than one thousand years; however, when he felt in love for a mortal, he made a deal with the devil Mr. Nick trading his immortality per youth. As part of the bargain, he promised his first born child to Mr. Nick on the sixteenth birthday. Valentina now is almost in the doomed age and Doctor Parnassus bets with Mr. Nick that whoever seduces five souls in the Imaginarium will have Valentina as a prize.
Meanwhile the troupe rescues Tony that was hanged on a bridge by the Russians that explains why he had been chased and he joins the group. Tony and Valentina fall in love for each other and the jealous Anton discovers that his competitor is a liar.
Historien är väl egentligen inte så dålig, men filmen kändes väldigt yr och det tog lite tid innan man kom in i historien om man ens gjorde det. Kanske passar filmen bättre för barn som kan leva sig in i fantasins värld. Kändes som jag satt som en åskadare och inte riktigt förstod vad filmen ville förmedla... Men såhär i efterhand när det har sjunkit in måste jag säga att filmen är helt okej, men det är inget jag kommer se igen. Kanske passar att slötitta på en söndag??
The Imaginarium of Doctor Parnassus är gjord (skriven och regiserad) av Terry Gilliam känd från Monty Python och har man sett någon av deras filmen känner man igen stilen lite. Det är också Heath Ledgers sista film, då han dog under inspelningen. Detta har man dock lyckats lösa finurligt genom att Heath får ett annat ansikte i den imagionära världen.
Från IMDB:
In London, the sideshow troupe of Doctor Parnassus promises to the audiences a journey to the "Imaginarium", an imaginary world commanded by the mind of Doctor Parnassus where dreams come true.
In the stories that Doctor Parnassus tells to his daughter Valentina, to the midget Percy, and his assistant Anton, he claims to have more than one thousand years; however, when he felt in love for a mortal, he made a deal with the devil Mr. Nick trading his immortality per youth. As part of the bargain, he promised his first born child to Mr. Nick on the sixteenth birthday. Valentina now is almost in the doomed age and Doctor Parnassus bets with Mr. Nick that whoever seduces five souls in the Imaginarium will have Valentina as a prize.
Meanwhile the troupe rescues Tony that was hanged on a bridge by the Russians that explains why he had been chased and he joins the group. Tony and Valentina fall in love for each other and the jealous Anton discovers that his competitor is a liar.
Historien är väl egentligen inte så dålig, men filmen kändes väldigt yr och det tog lite tid innan man kom in i historien om man ens gjorde det. Kanske passar filmen bättre för barn som kan leva sig in i fantasins värld. Kändes som jag satt som en åskadare och inte riktigt förstod vad filmen ville förmedla... Men såhär i efterhand när det har sjunkit in måste jag säga att filmen är helt okej, men det är inget jag kommer se igen. Kanske passar att slötitta på en söndag??
Söndagsfilmkväll
Varje tisdag ser vi film med Simon, men ibland händer det att det blir film på söndagen oxå (för där är så mycket att titta på). Så i söndags såg vi Inkheart.
Filmen är baserad på en bok skriven av C. Funke från 2005. Jag har inte läst boken, och kan därför inte säga om den håller sig till boken eller om dem svävat ut totalt.
Historien handlar om Meggie en 12-årig flicka som är hemskolad och reser världen runt med sin pappa, en känd bokbevarare (eller vad man ska kalla det). En dag stöter dem på en man, kallad Dustfinger som känner Meggies pappa Mo väldigt väl och vill ha hans hjälp. De dras in i en magisk historia där det framgår att Mo har magiska krafter, texten han läser kommer till liv i deras värld medans andra åker in i boken. För att få tillbaka Meggies mamma som varit försvunnin i många år måste de nu konfrontera skurken Capricorn och alla hans undersåtar, som i sin tur vill att Mo ska läsa ur fler av hans anhängare...
Detta var en riktigt matine film. Spännanda och fylld av fantasi. Jag gillade filmen, men jag är lite svag för familjematineer. Skådespelet var bra, och Brendan Frasier gjorde en riktigt bra insats. Manuset var bra och spännande filmen igenom (även om man som vuxen har lite lättare att förutse vad som kommer hända). En bra familjefilm att se en söndagseftermiddag!
Betyg: 7/10
Historien handlar om Meggie en 12-årig flicka som är hemskolad och reser världen runt med sin pappa, en känd bokbevarare (eller vad man ska kalla det). En dag stöter dem på en man, kallad Dustfinger som känner Meggies pappa Mo väldigt väl och vill ha hans hjälp. De dras in i en magisk historia där det framgår att Mo har magiska krafter, texten han läser kommer till liv i deras värld medans andra åker in i boken. För att få tillbaka Meggies mamma som varit försvunnin i många år måste de nu konfrontera skurken Capricorn och alla hans undersåtar, som i sin tur vill att Mo ska läsa ur fler av hans anhängare...
Detta var en riktigt matine film. Spännanda och fylld av fantasi. Jag gillade filmen, men jag är lite svag för familjematineer. Skådespelet var bra, och Brendan Frasier gjorde en riktigt bra insats. Manuset var bra och spännande filmen igenom (även om man som vuxen har lite lättare att förutse vad som kommer hända). En bra familjefilm att se en söndagseftermiddag!
Betyg: 7/10
Who watches the Watchmen? WE DO!
Tisdag är ju som bekant filmkväll, och ikväll blev det Watchmen, directors cut!
Så, vad tyckte jag då om denna film? Jag måste börja med att berätta att jag aldrig läst serietidningarna, så jag har inte någon åsikter om hur karaktärerna var sig själva eller inte. Men det hela är ju en superhjälte film, med en twist gällande vem som egentligen är ond och god.
5 av 6 watchmen är egentligen inte "superhältar" då de inte har några förmågor. Utan är vanliga människor som vill bekämpa brott, och gärna utklädda i spännande dräkter. Jag lämnar förklaringen av den 6 till filmen.
Filmen utspelar sig under 1985 och det är den enes dagbok som för berättelsen framåt, samtidigt som de andras sidospår (om hur de blev watchmen) hoppar in titt som tätt. I början av filmen tyckte jag det var lite rörigt, men efter ett tag hängde man med ganska bra (man hade ett tag att vänja sig då filmen var 3 timmar lång)
Skådespelet höll över lag väldigt bra klass, och "svenska" Malin Åkerman är ju ett blivande stornamn i Hollywood. Bäst var endå Jackie Earle Haley som Rorschach, som verkar balansera mellan superhjälte och mentalt störd.
I min smak var filmen lite väl blodig och brutal tidvis, men jag antar att detta beror på directors cut och tror inte det var med i biografens visning. Överlag kändes det inte att filmen var 3 timmar lång, det hände hela tiden något och jag behöll intresset hela tiden.
Betyg: 7/10
5 av 6 watchmen är egentligen inte "superhältar" då de inte har några förmågor. Utan är vanliga människor som vill bekämpa brott, och gärna utklädda i spännande dräkter. Jag lämnar förklaringen av den 6 till filmen.
Filmen utspelar sig under 1985 och det är den enes dagbok som för berättelsen framåt, samtidigt som de andras sidospår (om hur de blev watchmen) hoppar in titt som tätt. I början av filmen tyckte jag det var lite rörigt, men efter ett tag hängde man med ganska bra (man hade ett tag att vänja sig då filmen var 3 timmar lång)
Skådespelet höll över lag väldigt bra klass, och "svenska" Malin Åkerman är ju ett blivande stornamn i Hollywood. Bäst var endå Jackie Earle Haley som Rorschach, som verkar balansera mellan superhjälte och mentalt störd.
I min smak var filmen lite väl blodig och brutal tidvis, men jag antar att detta beror på directors cut och tror inte det var med i biografens visning. Överlag kändes det inte att filmen var 3 timmar lång, det hände hela tiden något och jag behöll intresset hela tiden.
Betyg: 7/10
